Julklappar och klimatångest

Trots julfiilisen så är också klimatångesten enorm såhär runt jul. Går omkring och har ångest över att köpa onödiga julklappar och hur mycket plast och skit som förbrukas runt jul och hur onödigt stor vår konsumtionshets blir.

Och jag vill ju köpa julklappar åt andra! I år har jag t.o.m. lite pengar, så behöver inte räkna varenda cent för att kolla vad jag har råd med. Jag kan köpa det jag tycker passar personen och som jag tror att hen genuint skulle bli glad för, inte det som är det billigaste.

Men. Usch för konsumtion ändå. Trots att det är bra konsumtion. Men planeten tar inte en julpaus och det är det som är så himla jobbigt.

Jag har i flera år köpt julklappar från diverse nätbutiker. Det är praktiskt, snabbt och jag kan i lugn och ro sitta och scrolla igenom alternativ. Gjorde det nästan i år också. Hade flera presenter utvalda då ångesten slog till. Måste vägra näthandel. Överlag också. Adlibris kommer jag aldrig att kunna motstå, men annars. Vägra låta flygplan köra dina saker till postkontor som kör runt på dina saker. Måste vägra mer utsläpp. Bara för att det är lätt.

Överlag så tror jag att det handlar om det. Måste våga vägra. Trots att det är jobbigt. För det kommer ju inte att vara lätt att skapa förändring. Förändring är jävla jobbigt. Och svårt och krångligt. Omställning kräver tid vi inte har. Därför handlar det om att våga. Våga ta aktiva beslut som är obekväma. 

Ska försöka vara så aktivt ekologisk i mina julklappar som det bara går i år. Och nästa år ännu mer. Aktiva val. Böcker är också tacksamma julklappar som ger mej väldigt lite ångest, så halleluja för det!

igår kl. 09:33

Älskade december

Alltså äntligen <3 December är här! Har längtat ihjäl mig. Allt känns plötsligt ljusare, mer hoppfullt och underbart.

Har en litteraturtentamen som är det enda som tynger. Den är inte helt tråkig, men lång och invecklad och jag har börjat försent. Men november var för tung för att jag sku ha velat öppna en bok. Men nu gör jag det. För väl köra med klassisk raserfartsskriveri.

Har en helt fullspäckad vecka, men löjligt mycket kul!

Idag blev det bara jobb och litteraturtent. Måste få skrapa bort det allra jobbigaste genast. Lånade böcker från bibban på måfå och hoppas att jag inte behöver fler.

Imorgon är det jobbets julfest. Min första julfest på en arbetsplats! Så roligt och fin känsla. Vi ska ha middag på jobbet och sedan blir det Chess på kvällen. Biljetterna var så dyra att jag planerat att inte se den, så det kom som en väldigt glad överraskning!

På onsdag ska jag åka hem till Esbo eftersom

det på torsdag blir pepparkaksbak hemma! Min syster har också köpt nya superfina former så ser extra mycket fram emot det. På kvällen blir det middag hos två av våra vänner. En (förhoppningsvis) tradition som vi började förra året och så är super kul.

På fredag blir det äntligen spelkväll med DnD gänget. Löjligt länge sen sist...

Lördag kommer att gå åt till städ och stök eftersom tjejgänget kommer till oss på kvällen. Ser så himla mycket fram emot det! Tror inte vi alla tjejer från gymnasiegänget setts sen... gymnasiet. Vi är så sällan samlade. Men får vi julmysa tillsammans och det känns så fint. Vårt gymnasiegäng har fått några törnar, men är lycklig över de som finns kvar <3 Och tjejerna känns verkligen lite extra viktiga!

Veckan avslutas med att åka till Sibbo och fira mina föräldrars gudsöner. Alltid kul att få leka med dem och min guddotter, och de växer ju upp snabbare än jag hinner tänka på det.

03.12.2018 kl. 20:21

Jullängtan

Jag längtar ihjäl mig efter julen just nu. Liksom. Påriktigt. Det är så mycket kul i december! Ser fram emot att den här jävla skitmånaden ska ta slut. Tack och hejdå!

Har middagar och julfester och julmys och en hel massa inplanerat. Ser fram emot lite ledigt. Kan inte vänta på att få börja julbaka och pynta och fixa.

Vill köpa fina fina julklappar. Gå omkring i butiker. En hel dag. Bara titta och beundra och hitta just de rätta grejerna.

Också jobbet kommer att vara extra kul! Fixar på en julkalender som bäst. SLS instagram kommer att vara the place to be i december! Så in och följ. Får också en massa andra uppgifter som passar mig så himla bra.

Lite hemskt känns det att den sista månaden här på jobbet närmar sig. Snart är allt över. Kommer att ha sådan separationsångest ännu. Men samtidigt ser jag fram emot att äntligen ha tid att påriktigt komma igång med gradun. Även om jag inte ser fram emot själva skrivandet. Har också två super intressanta kurser på våren, så det känns som att jag kommer att avsluta min unikarriär på toppen i varje fall.

26.11.2018 kl. 13:11

Strider mot höstmörkret

Jag är så trött. Så himla himla trött. Höstmörkret slår mig extra hårt i år. Det är mörkt då jag sakta stänger dörren på morgonen för att inte väcka min sambo som får fortsätta sova en stund till. Det är mörkt när jag kommer hem på eftermiddagen. Jag klarar av att laga mat, titta på netflix och lite youtube. Kanske läsa något kapitel i en bok. Sedan somnar jag och vaknar lika trött nästa morgon.

Älskar mitt jobb. Men det ska bli skönt att bara fokusera på gradun och det sista i studierna nu på våren. Allt skoljobb jag borde göra om kvällarna stressar mig. Vet inte när jag ska göra det. Försöker läsa artiklar och lång vetenskapliga avhandlingar när det är tyst på jobbet, men det är svårt att komma framåt.

fredag blir det begravning. Försöker låta bli att tänka på det alltför mycket. Fokuserar istället på roliga saker. Fantastic Beasts på lördag med ett större kompisgäng. Min första bokklubbsträff på måndag. Inte tänka på sorg och död.

14.11.2018 kl. 10:20

Jul och framtidsångest

Grymt mycket vuxentankar i min hjärna för tillfället. Försöker stanna upp, andas och reda ut vad det är jag egentligen funderar på. Men det känns som att allting rusar fram.

För två helger sen var jag på årsfest. En underbar, bubblande och rolig sådan. Vi var ett bra gäng och hade super kul. Men samtidigt tanken i bakhuvudet att det är min sista årsfest. När jag hängde klänningen tillbaka i skåpet så insåg jag att jag inte har planer på att använda den igen. Det kändes konstigt.

Imorgon är det svenska dagen. Och därmed traditionsmässigt svenska dagen - sits. Också där ett sting av ångest över att det är den sista för min del.

Gick på spex igår och åt pizzamiddag med min sambo och hans familj efteråt. Fastställde samtidigt att jag ska fira jul med dem. Och OJ vad det är ett stort steg för min del! Vet inte riktigt hur jag handskas med känslan av att överge min egen familj. Samtidigt som jag är lite taggad på att få ändra på traditioner och börja skapa nya. Vet att en massa personer i min bekantskapskrets redan i flera år förundrats över hur vi två inte firar julen tillsammans. Men det här är det första året då det känns som ett naturligt steg. Vi har inte haft behovet och inget har fått oss att tänka om. Tror att det här blir bra ändå.

Tänker ganska mycket också på att det här med att bli klar innebär en flytt inom en ganska snar framtid. Vilket innebär en massa funderingar över vart vi är påväg till näst. Inget vi bestämmer alltför snart, men det slår mig ändå att vi inte kan tänka i all evighet. Bort från itä-h ska vi nog, men det är allt jag vet. Hur bestämmer man en sån sak liksom?

05.11.2018 kl. 15:24

Bokklubb, anyone?

Efterlyses:

Kan någon snälla starta en bokklubb tillsammans med mig?!

Bara en liten en. Som snackar böcker regelbundet. Jag känner att jag har ett sådant flow just nu av att hitta helt super bra böcker! Och det finns en gräns hur mycket min sambo klarar av att lyssna på mig.

Lovar att bjuda på te. Vin under de perioderna jag inte är fattig.

Antagligen chips. Eftersom chips <3

24.10.2018 kl. 13:50

Sade hejdå

Hann hem till Finland.

Hann till tåget som gick 16.20 mot Esbo.

Hann med mamma till sjukhuset.

Hann se henne.

Hann med ett kort hejdå, hon sov hela tiden jag var där.

Hann tala med mamma och få tröst.

Hann komma hem.

Hann göra mat innan samtalet kom.

 

Har inte hunnit processera.

Har inte hunnit gråta klart.

Har inte hunnit acceptera.

Har inte hunnit förstå.

 

Hejdå mommo.

17.10.2018 kl. 11:01

Att (kanske) säga hejdå

Igår blev det så många känslor att jag inte visste var jag skulle börja.

Vi avslutade vår veckolånga resa med världens finaste gäng. Ville lite gråta eftersom veckan varit så underbar och jag kände så mycket kärlek för dem. Tänk att vi kan hänga ihop och att vi är såpass mogna vuxna människor att vi fixar en vecka tillsammans. Och gärna skulle köra en vecka till.

På flygfältet får jag ett textmeddelande av min syster. 10 min innan vi ska genom gaten. Talar ett snabbt och otydligt samtal med henne. Förstår i alla fall att jag håller på att förlora min mormor. Flera tusen kilometer hemifrån. Hon var påväg till sjukhuset. Jag avslutade min solsemester.

Idag tror jag att jag får säga hejdå. Men hur fan gör man det. Det finns så mycket ilska, frustration, tårar och förvirring i mig.

Satan.

16.10.2018 kl. 15:56

Självinsikternas sommar

Jag måste nog säga att det här har varit en självinsikternas sommar. Och kanske på ett bra sätt. Tror jag. Vi måste ge det lite tid ännu.

Det har varit mycket rörigt och mycket som gjort att jag suttit på jobbet och kämpat mot tårarna vissa dagar. Men vet ni vad? Jag har verkligen levt som jag lär och talat om det! Inte öppet och med alla, utan med vissa utvalda som jag insett att kan ge mig det bästa stödet. Och damn det har hjälpt. Man lär väl sig av sina misstag antar jag.

En annan grej har varit att jag jobbat stenhårt på min självbild, och det kanske lite mer i smyg. Jag är verkligen i ett sådant skede av mitt liv att jag inte orkar hata mig själv längre. För det är tyvärr lite väl tungt. Det började som en otroligt hemsk tanke. Min kompis berättade att hon börjat använda en app som man matar in sin mat i, och den ger ett hälsosamt kaloriintag som man ska försöka hålla. Standardmålet är att gå ner ett halvt kilo i veckan, vilket känns ganska sunt men som gav mig ett otroligt illamående. Men jag testade den. Vägrar väga min mat och vägrar låta appen styra om jag kan äta glass eller inte (eller chips, helvete vad mycket kalorier man får av chips, men så värt det!). Försöker ta den med en nypa salt och skippar att mata in värden på veckoslut då jag gör något extra kul, som ett landeveckoslut med vänner eller festival. Det är inte värt det. Och låter ibland bli att mata in extra ohälsosamma grejer bara för att skippa skammen som medföljer.

Varför använder jag den då? Jo, för att jag inte har någon koll på mat. Det som den har gjort är att jag nu sakta inser att jag ska skippa skamkänslorna kring mat. För dom skamkänslorna är så starkt inbundna i mig. Jag inser att jag kan äta mer än jag trott, bara jag äter lite mer ”rätt saker”. Ibland då jag känt att jag haft en ”bra dag”, alltså att jag ätit otroligt lite och känt mig nöjd och glad, så har min kalorimängd varit en 800-900 kalorier under vad jag borde äta. Och det har varit ett wake up call för mig. Äta bör man annors dör man. Det finns inget fint i att inte äta.

Som följd till det här har jag mer försökt hitta motionsformer som inte är så jevla kalorifokuserade. Underbara fitnessfeministen är nog min förebild i det här. Så ska än en gång fixa ett unisportkort och börja träna. Försiktigt och på ett så lite självhatande sätt som möjligt. Och satsa på sådant som verkligen är roligt, och inte på sådant som jag känner att jag "borde". Tror också att appen får ha gjort sitt då, får lov att respektera mina egna mentala gränser för det här. Ska också passa på att köpa lite nya gymgrejer. Känner att en boost där också sitter bra. Min DIY gymväska (söndrig tygpåse som jag sytt lite fult) har gjort sitt, och har senast köpt träningskläder till högstadiets jumppatimmar. Så vill ha en väska som är lätt att bära med och kläder som sku sitta lite bättre och som jag inte skulle känna mig galet ful i. Tack.

Jag hoppas att jag gör bra beslut. Och att jag kan hitta ett sätt att leva som känns rätt. Tror jag tagit viktiga steg den här sommaren. Återstår att se.

10.08.2018 kl. 13:31

Att bli vuxen

Jag tänker väldigt mycket på att bli vuxen just nu. På vad det innebär. När är man vuxen? Och är det en dålig sak att vara eller inte vara det?

Jag tänker också mycket på att folk blir vuxna i olika takt. Och på hur man varken kan eller får dömma någon för hens vuxenhetsgrad. Men hur svårt det är att inte vara i takt med alla andra runt en.

Jag tänker mycket på hur svårt det kan kännas. Hur ensam man plötsligt blir. Hur man blir rädd för att yttra ord om oro och ångest. Hur alla vill verka som att de vet vad de håller på med. Hur man vill ge ett sken av att vara nöjd med sina livsval, hur ens studier känns meningsfulla, man hittar jobb som är just rätt, hur man absolut är fördig för äktenskap och barn och hur man inte kan vänta på att köpa det där huset på det där rätta stället. Hur ingenting oroar en och hur allt känns så otroligt rätt.

Jag tänker också mycket på hur vi måste våga tala med varandra. Hur jobbigt det är att sitta dagarna i ända och tänka på saker som känns svåra. Hur det plötsligt uppstår en massa orosmoment runt en som man inte har någon aning om hur man ska handskas med. Hur det uppstår en känsla av att man förlorar greppet. Hur man måste våga bli sin egen person och låta andra runt en också bli det. Hur du plötsligt själv måste tänka långsiktigt. Hur vill jag göra? Vad ska jag prioritera? Hur vill jag att mitt liv ska se ut?

Jag tänker på hur jag plötsligt behöver mina vänner på ett nytt sätt. Hur min pojkvän är min familj och vilken roll vem kommer att spela de kommande 10 åren. Att ha en nära vän betyder inte längre bara att du far hem till hen och har en sleepover. Din nära vän blir en del av alla viktiga händelser i ditt liv. Kanske din brudtärna/bestman, ditt barns gudmor/far och den som du ringer då det känns som att allt brister.

Jag tänker mycket på livet i allmänhet. Hur det här är en livssituation som kom långsamt och alldeles plötsligt.

Hur blir man vuxen?

23.07.2018 kl. 09:23

Lite äldre, lite klokare

Jag lever mitt sommarliv. Sitter på jobbet under veckan och ser på människor och väder som susar förbi. Carpar skiten ur veckosluten. Känner mig lite upp och ner och instabil, men så får det vara just nu.

Älskar verkligen mitt jobb! Kanske inte i skrivande stund, men nog överlag. Trodde inte jag skulle se något jag kunde tänka mig att göra i framtiden här, men ser människor jobba med otroligt intressanta grejer och ett hopp inom mig väcks. Vad underbart det är när det hoppet väcks! När jag hittar ännu en grej som gör att jag vet att jag studerat rätt grej. För en dag kanske kanske. Hoppas.

Ett år äldre har jag också blivit. Tänkte säga att jag inte blivit klokare för det men det kanske är en lögn. Lite har jag väl hunnit växa under ett år. Ägnade en del tid åt att kolla igenom min instagram. Och vad mycket jag hann med som 23-åring! Kanske jag kan säga att jag som 24 åring står lite stadigare på fötterna än jag gjorde för ett år sedan. Lite mer självkännedom. Lite mer insikter om mig själv.

De två senaste veckosluten har varit helt otroliga! Provinssi och min födelsedag. Det här är kanske inte inlägget för detaljer där, men jag har känt många lyckorus. Både över att göra otroligt roliga grejer och över att jag har löjligt fina vänner. Tror att det lyckoruset följer med mig en stund till. De kommande tre veckosluten kommer att vara lyckorusfyllda har jag på känn.

Tror jag återkommer efter sommaren. Lev ert bästa liv! Vi hörs i höst.

09.07.2018 kl. 12:07

Sommarlistan!

Ooooh! Såg att Ratata skapat en sommarlista, och fick genast fiilis att fylla i den. Brukade älska listor förr, och de är super roliga att läsa, så why not? Nu kör vi bara.

Vilka tre saker börjar du tänka på när du hör ordet ”sommar”?

Glass, värme och ljusa kvällsäventyr.


Kommer du jobba i sommar eller ha semester?

Jobba! Och är så taggad på det. Har fått ett vikariat hos SLS, så där kommer jag att tillbringa min sommar. Det blir fulltid från juni-augusti, så ingen semester för mig i sommar. Men hoppas på att hinna med en massa kul ändå.


Vad gör du helst en ledig kväll?

Hänger med vänner, dricker något gott och bara njuter av att den lilla sommar vi får. Sommar för mig är att bara vara. För allt är mycket lättare och mer kravfritt på sommaren. Något så simpelt som en AW känns som en drömmig sommarkväll.


Vad är enligt dig, den ultimata sommarmaten?

Vad som helst för grillmat <3 Har inte själv en grill, så kräver grillmat hos alla som kan erbjuda det. Förstår inte varför det är så gott. Särskilt halloumi med någon god dippsås till!


Vad är ditt favorit ställe att vara på under sommaren?

På min kompis lande! Vi samlas där varje år med ett kompisgäng (tror det blir sjunde året i år) och bara är tillsammans. Årets och sommarens höjdpunkt. Alla bästa sommarminnen (och minnen överlag, eller brist på dem) skapas där. Man får dra på sig fulkläder och simma och hänga och leva i en liten dagsfylla ett helt veckoslut. Det om något är livet.


Hur skulle den perfekta sommardagen se ut för dig?

En solig dag, lite på tjugo grader varmt med en lätt sommarvind. En massa god mat, dricka och glass hela dagen. Möjlighet att bada och ligga i gräsmattan och läsa den perfekta sommarromanen. Dela dagen med vänner och avsluta allt med en (myggfri) fest på en gräsmatta där man kan dansa barfota i sin bästa sommarklänning.


Ett fint sommarminne?

Åååh, så många minnen från det landestället jag nämnde tidigare. Att få åka dit med sina vänner och varva bilresan med deeptalk och karaoke. Sedan alla gången vi haft episka kubbspel på gräsmattan. Och bara fått sitta och titta på dem man älskar mest här på jorden fjanta runt och känna sig så hemma <3


Finns det någon låt du förknippar med sommaren?

Faller av Norlie & KKV!


Vad är fem saker du vill hinna göra i sommar?

1. Åka iväg på årets landeresa
2. Gå på keikka
3. Ligga på stranden en hel dag
4. Picnica
5. Läsa ungdomsromaner (är såååå inspirerad nu efter min praktik! Ska plöja igenom alla jag kommer åt som jag blivit tipsad om).

 

13.05.2018 kl. 21:22

Egoboosten jag behövde

Jag måste bara säga: den senaste tiden har gett mej en sån jedrans egoboost. Och den boosten kom i rätt tid!

Plötsligt går jag från att vara en sönderstressad själ, till en sönderstressad själ med lite bättre självförtroende. Min praktik har gått så himla bra. Hade sista lektionen igår, och allt gick bara så bra. Jag har gjort några större innehållsmässiga misstag, vilket får mej att tvivla på mina kunskaper i att lära ut grammatik. Men det kan jag komma över. Kontakten med eleverna och feedbacken jag fått har varit guld. Jag beröms för mitt lugn, tålamod och hur jag kan se saker ur nya synvinklar. Känner att mina övningar varit lyckade, och att eleverna fått en ganska rolig vår faktiskt. Tror för första gången att jag faktiskt sku göra ett bra jobb som moddalärare om en tjänst kom emot mej.

Min sommar räddades också. Sökte exakt ett jobb. Fick det. Det var årets största chock. När arbetsgivaren ringer och berättar att jag är en kompetent sökande och att min erfarenhet är såpass värdefull att jag får platsen. Vilken jedrans vinst det känns som! Efter alla år av miljoner arbetsansökningar då inget bara nappar. Och så blev förra sommaren helt fantastisk, och gav mej värdefull erfarenhet för det jag ska göra i sommar. Det känns så himla bra att jag inte kommer över det. Jag fick ett jobb. Inom min branch. Som jag är kompetent för. Som är på en plats där jag vill jobba också i framtiden. Äääääh!

Idag ska jag gå på en fortbildning om läsning, och är så ivrig. Tror att det blir helt fantastiskt. Har så mycket som jag känner att jag under veckoslutet måste sitta och skriva ner och samla ihop till en lärarmapp för mej själv. Så många tankar och idéer som bara inte får gå förlorade.

03.05.2018 kl. 07:40

Vårpepp och en sönderstressad själ

Stackars blogg, vad övergiven du blev! Men mitt liv rusar fram i 500km i timmen, och jag har inte tid att sitta ner och reflektera.

Praktiken är i full gång, och trots att jag hoppats på gymnasium så blev det högstadiet för min del. Delvis mitt eget val, eftersom jag inte var beredd att åka fram och tillbaka till Kyrkslätt varje dag. Då sku jag verkligen gå sönder.

Men älskar verkligen min praktik. Eleverna är underbara, och jag har fått de bästa som högstadiet kan erbjuda! Jag märker ändå hur svår tanken att måste undervisa t.ex. grammatik är, så tror att gymnasiet ändå är min grej. Men den här praktiken visar nog de bästa sidorna med högstadiet trots allt <3

Trots alla varma känslor så är jag så stressad... Praktiken tar precis all min tid, och mellan varven klämmer jag in jobb och seminariearbete. Det är helt galet, och min hjärna och min kropp hänger inte med. Känner igen alla utmattningssymptom från en tidigare vår. Känner att både minnet och kroppen sviker mig. Kan inte minnas grejer, och det jag minns måste jag få ta i min egen takt, oftast ett par dagar senare än alla andra önskar. Påsken var jag hemma hos mina föräldrar. Både för att Hena hade fullt program och för att jag sku få göra ingenting med gott samvete. Och jag var så trött... Sov 10 timmars nätter, och ändå hölls mina ögon knappt öppna under dagen. Känns som att jag bara inte hinner med.

Såg att det senaste inlägget handlade om att vi var påväg på resa, och insåg samtidigt att jag aldrig skrev något om det. Ska vi vara ärliga så tänker jag inte lova ett sådant inlägg heller. Men det var alldels underbart! Vi hade en massa tid för varandra, för samtal, för pussar och för gemensamma minnen. Vi såg en massa fint, gick otroligt mycket, åt god mat, goda bakelser och drack öl och vin. Såg fina byggnader, coola museum, mina efterlängtade pandan, fler fina kyrkor än vi orkade med och njöt av underbart vårväder. Allt var bara så bra.

Nu försöker jag peppa mig med att våren snart är här! Det är en massa kul på kommande. Ylonz och vappen är inte långt borta. Sommaren har redan en massa kul inplanerat. Jag har en spännande jobbintervju nästa vecka. Och så ska vi göra ett beslut om en resa som antagligen sker i oktober med gymnasiegänget <3 Sånt peppar en!

Ta hand om varandra!

06.04.2018 kl. 22:45

Resefeber

Nu tänker jag säga något löjligt orginellt, men fy att jag hatar den här kylan! Snö - najs, sol - nice, kombinationen - super nice. Men när real feel på telefonen säger -30 grader så fixar jag det inte längre!

Längtar ihjäl mig till att det ska bli måndag, för då åker jag och Hena iväg till Wien! Kollade att vädret där ligger ett par grader på båda sidorna om nollsträcket, men det kommer ju att kännas som södernvärme i jämförelse med det här. Googlar en massa och kollar på saker som vi ska se. Längtar efter fina byggnader och god mat. Ooh <3

Har i varje fall fått börja på min nya arbetsplats, vilket känns fantastiskt! Har ett arbetsrum, arbetsbord och arbetsdator. Så bra känsla! Och helt fria tider så de bidrar också till min bra känsla över det här. Har också en lärarpraktik som ska börja så småningom, och det är grym stress över det. Vet inte hur jag ska fixa mitt jobb med den obetalda slavgöran vid sidan om. En massa bitterhet runt det just nu, men tror också att det kommer att bli helt otroligt bra bara allt rullar igång.

Tröstar mej nu innan resan att jag imorgon får fara hem till Esbo och se om pappa lärt sig använda slow cookern jag och syrran gav honom i julklapp. Och på lördag blir det fest hemma hos oss. Så mycket bra det här veckoslutet!

01.03.2018 kl. 13:24